onsdag 4 december 2013

Alla vet allt och jag inget!

Helt ärligt talat är jag så fruktansvärt trött på alla " råd " man får som gravid, alla mammor som vet bäst, uppfostrat sina barn på det bästa sättet och kan allt. Jag nekar ingen till att inte ta hand om sina barn väl eller att dem inte älskar sin barn. Kollar man runt på forum, som ja... fröken tittar på ibland, för det kan intressera mig om hur andra haft det. Men samtidigt blir jag så trött på alla mammor som ska skrämma upp varandra och särskilt förstföderskorna. Än så länge vet jag inte hur vår bebis kommer att må, vara, äta eller sova och det vet ju dårakt ingen annan heller, fast att dem tror sig vet redan nu, att barnet kommer få kolik, inte sova och jag kommer vara död inom två veckor. 
Jag kan inte förstå i min vildaste fantasi om hur man vill skrämma upp någon så mycket. Själv så bryr jag mig inte jätte mycket om det, men visst kan det påverka, men ändå så tänker jag att ingen vet, ens inte jag hur vårt barn kommer att må. Men självklart hoppas man att den mår bra och att vi kommer att få en fin framtid tillsammans. 
Att bli gravid är det mest magiska som hänt mig / oss, och vi är verkligen super lyckliga för det och ingen kan ta ifrån oss den lyckan. Hur många mammor försöker skrämma upp än, om förlossningen. jag kan säga att jag ser jätte mycket fram emot förlossningen, jag har självklart ingen super kropp eller allt för tålig och ja, jag räknar med att jag kommer att få galet ont. Men jag lever i min lilla bubbla om att jag och Christian kommer fixat förlossningen galant och att vi kommer bli ännu mer sammansvetsade när vi klarat av att föda vårt barn. För oss var det kämpigt i början med att bli gravid och det var många tårar och mycket vilja. Men graviditeten har verkligen varit rosenröd, trots illamående och foglossningen så har det varit en super härlig tid som bara rusar förbi. Att illamående var jobbigt, men väldigt värt besväret, så anser jag att jag varit med om värre saker. Så hittills är jag tacksam över att allt gått så bra och varit en fin tid.   Jag är snarare fruktansvärt trött på alla mammor som ska skrämma upp varandra under graviditeten, förlossningen och den nya tiden som kommer.
" Ja räkna med att du går upp minst 30 kg och kommer känna dig fruktansvärt ful" Sexlivet dör när man är gravid" Du kommer inte klara av smärtan", " Alla spricker mycket" " Det kommer rinna blod i flera veckor och du kan glömma dina egna underkläder", " Amningen skall du inte alls vara säker på att den fungerar", " Att sova ut och äta middag med din partner kan du glömma de två första åren "
Dessa så kallade sanningar känns som att dem är väldigt upp till var och än, och jag förstår inte varför man egentligen säger det på de sättet som många gör. Jag anser att alla får olika graviditeter och barn, så allt kommer att se olika ut för olika par. Att jag kommer gå upp 30 kilo tror jag inte kommer hända, att jag inte känner mig snygg som gravid, stämmer inte heller jag känner mig gryt snygg med min kulmage och försöker inte dölja den på något vis.  sedan till förlossningen så känns det som att det är någon tävling om vem som föder med minst bedövning och de människor som föder helt utan bedövning är mer värda än de andra. Tycker det är helt sjukt, hur man föder, med vilken bedövning och vilken ställning har ingen betydelse för mig. Anser att det är viktigast att föda fram ett barn och att det förhoppningsvis är friskt och att alla mår bra efteråt och jag skulle inte klanka ner på någon som valt all bedövning. Själv vill jag ha allt som går och förstår inte vitsen med att föda utan bedövning ( om det inte går väldigt fort) när man lika väl kan välja med.  
Att det skall bli blodbad för alla kvinnor efter förlossningen vet jag inte vad jag ska säga om, självklart tror jag att det inte händer alla. Och alla behöver inte gå med sjukhusets bindor, utan man kan använda sina egna underkläder samt bindor. Men har man behovet utav sjukhusets resurser är väl det jätte bra att det finns. 
Folk älskar när andras liv är jobbigt och klarar inte av att läsa om folks vardag som rullar på precis som man tänkt sig. Allt är nog vad man gör det till. Summan av det hela är att jag ser grymt mycket fram emot förlossningen och säger jag det till folk så lyfter dem bara på ögonbrynen och säger - Du vet inget än. Nej, jag har ingen aning om smärtan eller hur det kommer gå. Men jag vet att jag och Christian som ett bra team kommer klara det galant tillsammans! 

Love 
Anna



1 kommentar:

  1. Åh vad klok du är Anna. Ja det gör ont och man blöder, men kvinnor har ju i alla år fött barn så det fixar nog du med. Ser fram emot att få bli mormor :-)

    SvaraRadera