Hej mina goingar igen!
Nu var det ett tag sedan jag bloggade. Jag fick komma hem igår från sjukhuset eller jag bestämde mig för att jag skulle hem. Läkarna tyckte väl att de var väl sådär bra, men jag skulle bara hem, ville inte ligga där med. Blev bara 4 nätter men de var tufft nog.
Blev inskriven på Onsdagen vid 9.30 fick mitt rum och säng, fick ett rum med tre sängar men jag behövde inte ha några som låg i samma sal som mig. Så Christian kom ner efter jobbet och sov med mig där, som att han skulle vara med på operations dagen. Pratade med läkaren, narkosen och sjukgymnast. Mycket dö tid den dagen, senare på eftermiddagen skulle jag få en slang i ryggen, typ ryggmärgsbedövning. Slangen satte dem in mellan skulderbladen och mellan koterna. Fy fan säger jag bara, vad ont de gjorde. Det var ett kämpande för läkaren att få in slangen på rätt plats. Fick åka upp till mitt rum igen, kunde inte ligga på ryggen och gick några små steg fram. Dem hade inte givit mig någon bedövning utan bara satt in slangen, men denna slang var inte tjock alls typ lite tjockare en 2 fiskelinor. Men nålen han satte in den med var betydligt större. Natten gick och jag var glad över att älsklingen var med mig.
Morgonen och natten var ju till att inte äta något, min operations tid var 09.30 men blev fram flyttad till kl 12.00, nervös och lite små rädd var jag och ville inte detta just då. Vet ju hur jäkla ont man har efter en operation. Men med en lugnande i kroppen en timmer före, så kännde jag mig trygg och Christian stöttade mig på bästa sätt. Operationen blev inte riktigt som planerad, utan dem gick in under armen ( vid revbenen) 3 snitt sitter där, och dem skrapade bort att innre lungvävnad, så ja de är bara kött på insidan tills de läkt fast i bröstkorgen. Avskedet innan operation gick bra hjärtat gick åt ena hållet och jag in i operationssalen. Kännde mig riktigt trygg som att de var samma sköterskor som dagen innan.
Vaknade sedan upp på IVA och där var hjärtat, minns inte så mycket av det. jag var kopplad till massa slangar och maskiner hade 6 kanyler placerad på kroppen och alla var fyllda med saker. Behövde sedan flyttas till en avdelning som kallas för IMA en avdelning där det hela tiden är övervakat. Vet att jag bara vred och vände mig i plågor, kunde inte hålla tårarna inne, utan de fuktade min kind. Christian satt och häll min hand hela eftermiddagen och kvällen. Operationen skulle tagit en timma men tog dock 3. I sidan, i ett utav snitten hade jag en plastslang, inte längre en liten utan ja som en trädgårdsslang i tjocklek och hårdnad. Hjärtat fick sedan gå vid 20.00 tiden, svårt att lämna men gott att få sova. Fortfarande uppkopplad till alla maskiner, jag var dock väldigt svår att smärtlindra som att de satt den slang i ryggen fel. Den skulle ta runt där jag opererades, men det tog mina armar och händer. så kunde inte röra händer och armar. Vid 01.00 tiden kännde jag att något hände. Apparaten som jag såg på började pipa. Sköterskorna kom springandes. Innan allt hände syresatte jag mig 98 % nu sjönk de till 83 % hjärtsalgen låg på 72 innan ( normalt) men gick ner till 53. Allt blev svart, och rädslan kom och jag orkade inte mer, men jag kämmpade för att andas jag ville inte ge upp!
Nu var det ett tag sedan jag bloggade. Jag fick komma hem igår från sjukhuset eller jag bestämde mig för att jag skulle hem. Läkarna tyckte väl att de var väl sådär bra, men jag skulle bara hem, ville inte ligga där med. Blev bara 4 nätter men de var tufft nog.
Blev inskriven på Onsdagen vid 9.30 fick mitt rum och säng, fick ett rum med tre sängar men jag behövde inte ha några som låg i samma sal som mig. Så Christian kom ner efter jobbet och sov med mig där, som att han skulle vara med på operations dagen. Pratade med läkaren, narkosen och sjukgymnast. Mycket dö tid den dagen, senare på eftermiddagen skulle jag få en slang i ryggen, typ ryggmärgsbedövning. Slangen satte dem in mellan skulderbladen och mellan koterna. Fy fan säger jag bara, vad ont de gjorde. Det var ett kämpande för läkaren att få in slangen på rätt plats. Fick åka upp till mitt rum igen, kunde inte ligga på ryggen och gick några små steg fram. Dem hade inte givit mig någon bedövning utan bara satt in slangen, men denna slang var inte tjock alls typ lite tjockare en 2 fiskelinor. Men nålen han satte in den med var betydligt större. Natten gick och jag var glad över att älsklingen var med mig.
Morgonen och natten var ju till att inte äta något, min operations tid var 09.30 men blev fram flyttad till kl 12.00, nervös och lite små rädd var jag och ville inte detta just då. Vet ju hur jäkla ont man har efter en operation. Men med en lugnande i kroppen en timmer före, så kännde jag mig trygg och Christian stöttade mig på bästa sätt. Operationen blev inte riktigt som planerad, utan dem gick in under armen ( vid revbenen) 3 snitt sitter där, och dem skrapade bort att innre lungvävnad, så ja de är bara kött på insidan tills de läkt fast i bröstkorgen. Avskedet innan operation gick bra hjärtat gick åt ena hållet och jag in i operationssalen. Kännde mig riktigt trygg som att de var samma sköterskor som dagen innan.
Vaknade sedan upp på IVA och där var hjärtat, minns inte så mycket av det. jag var kopplad till massa slangar och maskiner hade 6 kanyler placerad på kroppen och alla var fyllda med saker. Behövde sedan flyttas till en avdelning som kallas för IMA en avdelning där det hela tiden är övervakat. Vet att jag bara vred och vände mig i plågor, kunde inte hålla tårarna inne, utan de fuktade min kind. Christian satt och häll min hand hela eftermiddagen och kvällen. Operationen skulle tagit en timma men tog dock 3. I sidan, i ett utav snitten hade jag en plastslang, inte längre en liten utan ja som en trädgårdsslang i tjocklek och hårdnad. Hjärtat fick sedan gå vid 20.00 tiden, svårt att lämna men gott att få sova. Fortfarande uppkopplad till alla maskiner, jag var dock väldigt svår att smärtlindra som att de satt den slang i ryggen fel. Den skulle ta runt där jag opererades, men det tog mina armar och händer. så kunde inte röra händer och armar. Vid 01.00 tiden kännde jag att något hände. Apparaten som jag såg på började pipa. Sköterskorna kom springandes. Innan allt hände syresatte jag mig 98 % nu sjönk de till 83 % hjärtsalgen låg på 72 innan ( normalt) men gick ner till 53. Allt blev svart, och rädslan kom och jag orkade inte mer, men jag kämmpade för att andas jag ville inte ge upp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar