Fan, orkar inte mer

När jag låg där i förberedelserummet innan operation och väntade på att alla vanliga kontroll frågor och allt skulle bli färdigt, hjärtat satt och höll mig i handen hela tiden. Han hade även fått på sig en snygg rock och mössa. Så han satt där som en liten blå smurf, narkos sköterskan tyckte jag mycket om, han var glad och lättsam. Inget krångel utan gjorde allt lätt. Då narkos läkaren kommer in, och börjar prata med mig - detta är inget vi brukar ta upp, men du har ju haft problem med din lunga. och denna operation kan göra att den spricker upp. Så vi gör i ordning så det bara är att sätt in ett drän in till din lunga fall något skulle hända.......

Fan! Nej! Jag vill inte, jag orkar inte, ville nästan springa där i från och skita i allt! Jag orkar inte opereras mer nu, jag vill vara frisk jag vill kunna göra allt som alla andra kan, blev ganska så orolig, TÄNK OM lungan går sönder igen. Jag somnade sedan, och Christian var även där då och höll min hand. Vaknade på uppvaket och var livrädd att det skulle sitta något i lung, men kännde ingen smärta utav det utan endast att de bultade i halsen. Men mitt hjärta satt även där när jag vaknade och höll i min hand. Som tur var gick inte lungan sönder, men vi är kanske tillbaka på ruta ett igen, vill säga att lungan kan gå sönder när som igen. Men men, de är bara att se glad ut och hoppas att de inte blir så! men mitt hjärta satt hela dagen och hela kvällen hos mig. Mamma var en sväng hos mig också när Christian var tvungen att åka och jobba, men är så glad att jag har min fina familj som stöttar mig! tack för allas tankar och sms.

Kramar